{"id":2892,"date":"2016-12-21T16:02:15","date_gmt":"2016-12-21T15:02:15","guid":{"rendered":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/?p=2892"},"modified":"2017-09-11T11:31:25","modified_gmt":"2017-09-11T09:31:25","slug":"sda-12016-ilona-rauhala","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/sda-12016-ilona-rauhala\/","title":{"rendered":"SD\u00c1 1\/2016: Ilona Rauhala"},"content":{"rendered":"<h2>S\u00e1megiela <em>sn<\/em>-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1nit etymologala\u0161 geah\u010dastagas<\/h2>\n<p>Ilona Rauhala (Helssega universitehta)<\/p>\n<p>Vie\u010d\u010da artihkkala: <a href=\"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-content\/uploads\/sites\/8\/2016\/12\/SDA-1-2016-rauhala.pdf\" target=\"_blank\" rel=\"noopener noreferrer\">S\u00e1megiela sn-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1nit etymologala\u0161 geah\u010dastagas<\/a>\u00a0(pdf).<\/p>\n<p>S\u00e1tne\u00e1lgosa\u0161 konson\u00e1nta\u010doahkit leat oalle o\u0111\u0111a fenomenat s\u00e1megielain. Dat g\u00e1vdnojit goittotge sihke loatnas\u00e1niin ja \u00e1rbes\u00e1niin, earenoam\u00e1\u017eit ekspressiiva s\u00e1niin. D\u00e1t dutkamu\u0161 guorahall\u00e1 davvis\u00e1megiela <em>sn<\/em>-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1niid semantihkala\u010d\u010dat ja etymologala\u010d\u010dat. \u010cuolbmaga\u017ealdagat leat, maid <em>sn<\/em>-s\u00e1nit mearkka\u0161it ja gos ja goas dat leat boaht\u00e1n s\u00e1megillii. Jearan maidd\u00e1i mo konson\u00e1nta\u010doahkki <em>sn<\/em>&#8211; lea iht\u00e1n s\u00e1niide. Leago dat \u00e1lo boaht\u00e1n loatnas\u00e1ni mielde vai leago <em>s<\/em>&#8211; iht\u00e1n s\u00e1tn\u00e1i ma\u014b\u014belis ja man dihtii? Dutkamu\u0161a metoda lea etymologala\u0161. Lean \u010doagg\u00e1n materi\u00e1la \u00c1lgu-diehtovuo\u0111us, mii lea etymologala\u0161 diehtovuo\u0111\u0111u. Materi\u00e1lan leat davvis\u00e1megiela s\u00e1nit. Dutkkan s\u00e1niid semantihka ja daid vuolggasaji, ja daid vuo\u0111ul juog\u00e1n s\u00e1niid joavkkuide. Geah\u010dan makk\u00e1r gielain s\u00e1nit leat luoikkahuvvon ja dan bokte geah\u010d\u010dalan ipmirdit, mo s\u00e1tne\u00e1lgosa\u0161 konson\u00e1nta\u010doahkki <em>sn<\/em>&#8211; lea iht\u00e1n gillii ja makk\u00e1r funk\u0161uvdna das lea. Dutkamu\u0161a bohtosat leat, ahte s\u00e1megiela <em>sn<\/em>-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1niid semantihkala\u0161 giettit leat hui seammal\u00e1ganat go <em>sn<\/em>-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1niid semantihkka skandin\u00e1vala\u0161 gielain. Sihke s\u00e1megielain ja skandin\u00e1vala\u0161 gielain s\u00e1tne\u00e1lgosa\u0161 <em>sn<\/em>&#8211; g\u00e1vdno s\u00e1niin, mat leat ekspressiivvat. Leage j\u00e1hkehahtti, ahte <em>sn<\/em>-s\u00e1niin leat dihto semantihkala\u0161 attrak\u0161uvdnaguovdd\u00e1\u017eat, mat gesset o\u0111\u0111a s\u00e1niid mielde vaikke dain \u00e1lgo\u00e1lggus ii liv\u010d\u010dege leama\u0161 <em>sn<\/em>-, nugo <em>snuolga<\/em> dahje suopmela\u0161 loatnas\u00e1nit nugo <em>snogas<\/em>. D\u00e1n artihkkalis evttohuvvojit moadde o\u0111\u0111a loatnaetymologiija sihke skandin\u00e1vala\u0161 gielain (nugo <em>snuoggat<\/em>) ja suomagielas (<em>snogas<\/em>).<\/p>\n<p><strong>F\u00e1dd\u00e1s\u00e1nit<\/strong>: etymologiija, semantihkka, jietnasymbolihkka, ekspressiiva s\u00e1nit, onomatopoetikon<\/p>\n<h3><strong>An etymological study of words with word-initial <em>sn<\/em>&#8211; in North Saami<\/strong><\/h3>\n<p>Consonant clusters are a new phenomenon in the phonological structure of North Saami, and many words with a consonant cluster in the first syllable express affective meaning. This is particularly true of words that have a word-initial consonant cluster. The aim of this study is to discuss North Saami words beginning with the consonant cluster <em>sn<\/em>&#8211; from the perspectives of both etymology and semantics. The questions of this study are: What is the meaning of words with word-initial <em>sn<\/em>-?, and When and how have the words been adapted to Saami?<\/p>\n<p>This study uses etymological methods to probe the background of the words. I have collected the material of the study from \u00c1lgu \u2013 an etymological database of the Saami vocabulary, and my material consists of North Saami words. I study the etymological background of words with word-initial <em>sn<\/em>-, and try to understand how word-initial <em>sn<\/em>&#8211; entered the North Saami vocabulary and what functions it has. The aim is to show that <em>sn<\/em>-words are attracted to certain semantic groups, and that the groups display semantics quite similar to that of <em>sn<\/em>-words in Scandinavian languages, from which many of the <em>sn<\/em>-words have been borrowed into Saami. In this study I suggest new Scandinavian and Finnish etymologies for some word-initial <em>sn<\/em>-words in Saami. Especially the Finnish etymologies are crucial, since they do not originally have the <em>sn<\/em>&#8211; cluster in Finnish, so it must have appeared after the words were borrowed into Saami. Thus this study proves that an initial s can appear in a word, given the appropriate semantic motivation.<\/p>\n<p><strong>Keywords<\/strong>: etymology, semantics, sound symbolism, expressive words, onomatopoeia<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S\u00e1megiela sn-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1nit etymologala\u0161 geah\u010dastagas Ilona Rauhala (Helssega universitehta) Vie\u010d\u010da artihkkala: S\u00e1megiela sn-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1nit etymologala\u0161 geah\u010dastagas\u00a0(pdf). S\u00e1tne\u00e1lgosa\u0161 konson\u00e1nta\u010doahkit leat oalle o\u0111\u0111a fenomenat s\u00e1megielain. Dat g\u00e1vdnojit goittotge sihke loatnas\u00e1niin ja \u00e1rbes\u00e1niin, earenoam\u00e1\u017eit ekspressiiva s\u00e1niin. D\u00e1t dutkamu\u0161 guorahall\u00e1 davvis\u00e1megiela sn-\u00e1lgosa\u0161 s\u00e1niid semantihkala\u010d\u010dat &hellip; <a href=\"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/sda-12016-ilona-rauhala\/\">Les videre <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":357,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[142],"tags":[228,225,227,229,226],"class_list":["post-2892","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-artihkkalat","tag-ekspressiiva-sanit","tag-etymologiija","tag-jietnasymbolihkka","tag-onomatopoetikon","tag-semantihkka"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2892","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/users\/357"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2892"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2892\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2947,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2892\/revisions\/2947"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2892"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2892"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/site.uit.no\/aigecala\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2892"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}