Biblioteket – En trygg plats.


Skrevet av Mikael Cerbing

Efter att ha läst en god del av pensum till denna kurs (MDV-1204 i Tromsø), så fann jag mig i den något ovana insikten att jag både var konservativ och hade en liknande syn på bibliotek som politiker ofta har. För mig har bibliotek i första hand alltid varit boksamlingar. Det är dit jag gått för att skaffa böcker som jag inte har råd att köpa, är osäker på om de är värda ett inköp eller helt enkelt inte kan få tag på. Jag har varit medveten om att biblioteken gör mer, har läsecirklar, bokprat, bjuder in författare och så vidare. Jag vet att min styvdotter även har varit där och fått läxhjälp, men för mig har det alltid varit bibliotek=böcker. Nu har jag slutligen insett att det inte är så enkelt. Och jag inser att jag är glad över att det inte är så enkelt.

Den för mig mest intressanta insikten är hur synen på ett bibliotek kan variera. Min uppväxt som arbetarklassunge i en småstad ledde mig till biblioteket på grund av dess oändliga potential. Här var en plats där jag kunde finna allt. Det var internet innan jag visste vad internet var. En oändlig mängd med drömvärldar och en oändlig mängd med information fanns inom de fyra väggarna, och de bara väntade på att jag skulle finna dem. Min uppväxt var med andra ord förhållandevis trygg och biblioteket var en plats där jag kunde finna äventyr.

Ett par av artiklarna vi har läst tar implicit och explicit upp den exakta motsatsen till mig (Aabø, S. et.al. 2010. Vårheim, A. 2014). Detta är artiklar som beskriver biblioteket som en säker plats. En plats där folk kan söka trygghet, kan bygga förtroende gentemot okända personer och samhället i stort. En plats där man inte behöver vara på sin vakt. Nästan som en kyrka, fast fylld med information för den som är intresserad. Detta var en syn på biblioteket som aldrig tidigare slagit mig, eftersom jag inte har behövt det (skolan var min säkra plats, biblioteket var för äventyr). Men detta öppnade upp biblioteket till en så mycket större plats för mig, och synen på de som är på biblioteket förändrades samtidigt. De tidigare något irriterande ungdomarna som satt i ett hörn och pratade något för högt (ja, jag är inte så ung som jag en gång var…) förändrades in i ett mer sympatiskt ljus. Även empati kan bevattnas med kunskap. Detta är också viktigt om man ser det i ljuset av den kände amerikanske psykologen Abraham Maslow, som lade säkerhet som det näst viktigaste i en människas liv. Direkt efter mat, vatten, sömn och liknande (https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow%27s_hierarchy_of_needs).

Aabø och hennes kollegor skriver i sin text (2010) att de blev förvånande när deras statistikexperiment visade att det var folk med låg inkomst, låg utbildning och ofta unga människor av icke-europeiskt ursprung som främst använde biblioteket som mötesplats. I ljuset av Vårheims artikel (2014) så anser jag att man kan förklara detta med biblioteket som en säker plats. Något som också kan ses i inledningen av Aabøs et.al artikel när de i litteraturgenomgången nämner att människor talar om biblioteket som en blandning mellan en katedral och ett vardagsrum (s 17). Att biblioteket ses som en säker plats tas även upp av Lankes (2016). Men han vidgar begreppet säker plats från min inledande tanke om biblioteket som en fysisk och psykisk säker plats till att inbegripa även en intellektuell sida. Detta är i högsta grad av intresse när vi ser på följande citat ifrån Aabø et.al när de refererar till en norsk idéhistoriker ”[…] one of the important values of newspapers and libraries is that they expose their users to the complexity of values and interests in the world, forcing them to reconcile themselves with that complexity” (s 17). Texten de refererar till är ifrån 1988 men är i sin andemening av än större vikt i dagens samhälle när vi har en president i USA som klassar alla som inte håller med honom som ”fake news”. En tanke som med glädje tagits an av populister men som även politiker från etablerade partier har flörtat med. Refereringen är intressant i att den kopplar samman nyhetsmedia med bibliotek som de som utfodrar folk att tänka utanför sina satta gränser. Och här tror jag personligen att biblioteket kommer att kunna spela en allt större roll.

Biblioteket ses till hög grad som ”neutralt”, vad detta nu kan betyda. Detta i motsatts till media som antingen drivs av vänsterextrema eller ägs av högerintressen eller någon än större konspiration, allt beroende på var du ideologiskt placerar dig. Med digital publicering och kommentatorfält var det många som hoppades på att media ”på riktigt” skulle kunna bli någon sorts Habermasiansk publik sfär. Detta hopp dog med möjligheten till anonyma inlägg och nättroll. Kommentatorfälten blev snarare en plats där man kunde spy sin avsky över oliktänkande. Biblioteket har fortfarande möjligheten att bli en bastion för det goda samtalet. En plats där folk kan samlas för att lyssna och diskutera utan möjligheten att gömma sig bakom falska identiteter. Mitt hopp är att folk kanske tänker efter en gång innan de säger något när de befinner sig på en plats som ses som en blandning av en katedral och ett vardagsrum. I dagens debattklimat så kanske en viss mån av självcensurering kanske inte är så dum, det är svårare att spy galla över någon när du måste se dem i ögonen. Och den typ av debatt leder väldig sällan till något konstruktivt. Kanske kan biblioteket vara den plats där vi kan återinföra den goda debatten? En plats där man både kan vara säker och ha en möjlighet att bli hörd.

 

Litteratur

Aabø, S., Audunson, R. & Vårheim, A., 2010. ”How do public libraries function as meeting places?” i Library & information science research. Vol 32, S 16-26.

Lankes, R.D., 2016. Expect more. Demanding better libraries for today`s complex world. (kan laddas hem på följande sida: https://davidlankes.org/new-librarianship/expect-more-demanding-better-libraries-for-todays-complex-world/)

Vårheim, A., 2014. ”Trust and the role of the public library in the integration of refugees: the case of a Northern Norwegian city” i Journal of librarianship and information science. Vol 46(1). S 62-69.

 

Internet

https://en.wikipedia.org/wiki/Maslow%27s_hierarchy_of_needs (läst 14/10/2018)

  1. Ingen kommentarer enda.
(Vil være skjult)