Arell, Nils. 1979. Kolonisationen i Lappmarken. Några näringsmässiga aspekter. Stockholm: Esselte.
Arell, Nils. 1981a. Skogsrenskötsel. Markanvändning, markanvändningsproblem och näringssituation. Stockholm: LiberFörlag.
Arell, Nils. 1981b. Markanvändning i fem skogssamebyar. Umeå universitet.
Barth, Fredrik. (ed) 1969. Ethnic Groups and Boundaries, The social organisation of cultural difference. Bergen, Oslo, London.
Beach, H. 2000. Reindeer-pastoralism politics in Sweden : protecting the environment and designing the herder. Negotiating Nature: Culture, Power, and Environmental Argument. A. Hornborg and G. Pálsson. Lund, Lund University Press.
Bergland, Einar. Reindrift, omstilling og identitet. Diedut nr.1, 2005.
Bjerkli, Bjørn og Allan Sande. 2009: Politisk forvaltning av naturressursene. Sammenligning av Laponia og Finnmarksloven. I: Elenius, Lars (red) Minoriteter i en globaliserad värld. Ordfronts förlag, Stockholm.
Bylund, E. 1956. Koloniseringen av Pite Lappmark t. o. m. år 1867. Geographica. Nr 30. Uppsala.
Collinder Björn. 1964. Ordbok till Sveriges lapska ortnamn, Uppsala
Evjen, B 2002. Velferd og mangfold, Tysfjord kommune 1950-2000, Tysfjord
Evjen, Bjørg og Hansen, Lars-Ivar (red). 2008. Nordlands kulturelle mangfold. Etniske relasjoner i historisk perspektiv. Oslo.
Grundström Harald.1946. Lulelapsk ordbok, Uppsala
Hedman, S-D. 2003. Boplatser och offerplatser. Ekonomisk strategi och boplatsmönster bland skogssamer 700-1600 AD. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 17. Umeå.
Hedman, S-D. & Olsen, B. 2009. Transition and order: A study of Sámi rectangular hearths in Pasvik, arctic Norway. Fennoscandia archaeologica XXVI:3-22.
Hultblad, Filip, 1968. Övergång från nomadism till agrar bosätning i Jokkmokks socken. Acta Lapponica vol 14, 1968.
Ingold, Tim. 2000. Culture, nature, environment. Steps to an ecology of life. I The perception of the environment. Essays in livelihood, dwelling and skill, red. T Ingold, s. 13-26. London: Routledge.
Jernsletten, J.-L. L. 2007. “Med rett til å gjete…” Utfordringer og muligheter i Liehittäjä konsesjonssameby. Institute of Cultural Anthropology and Ethnology. Uppsala, Uppsala University, PhD-thesis.
Kalstad, J.A. og Brantenberg. T. 1997. Reindrift, samisk samfunn og kultur på Saltfjellet : vassdragsutbygging i Saltfjellet-Svartisen området, Universitetet i Tromsø.
Korhonen, Mikko. 1967. Die Konjugation im lappischen : Morphologisch-historische untersuchung, I. Die finiten formkategorien. Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia ; 143 Helsinki : Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia , 1967.
Korhonen, Mikko. 1974. Die Konjugation im Lappischen : morphologisch-historische Untersuchung. Die nominalen Formkatergorien 2. Suomalais-ugrilaisen seuran toimituksia ; 155
Korhonen Olavi. 2005. Báhkogirjje, lulesamisk- svensk, svensk- lulesamisk ordbok, Boden
Lagercrantz, Eliel. 1926. Sprachlehre des Westlappischen nach der Mundart von Arjeplog. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura, ISSN 0355-0230.
Lantto, Patrik. 2000. Tiden börjar på nytt: En analys av samernas etnopolitiska mobilisering i Sverige 1900-1950. Umeå: Kulturgräns norr.
Lantto, Patrik & Mörkenstam, Ulf. 2008. “Sami Rights and Sami Challenges: The Modernization Process and the Swedish Sami Movement, 1886—2006”. Scandinavian Journal of History 33(1), 26-51.
Lehtiranta, Juhani. 1992. Arjeploginsaamen äänne- ja taivutusopin pääpiirteet. Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura, ISBN 951-9403-55-8.
Lehtiranta, Juhani. 1989. Yhteissaamelainen sanasto. (Suomalais-ugrilainen seuran toimituksia. Mémoires de la Société Finno-ougrienne. 200.) Helsinki: Suomalais-ugrilainen seura.
Liedgren, L. & Bergman, I. 2009. Aspects of the Construction of Prehistoric Stállo-Foundations and Stállo-Buildings. Acta Borealia Vol. 26, No. 1: 3–26.
Manker, Ernst. 1968. Skogslapparna i Sverige. Fältanteckningar. (Acta Lapoonica 18). Stockholm: Nordiska Museet.
Mulk, I-M. 1994. Sirkas – ett samiskt fångstsamhälle i förändring Kr.f. – 1600 e.Kr. Studia Archaeologica Universitatis Umensis 6. Umeå.
Mörkenstam, Ulf. 1999. Om “Lapparnes privilegier”: Föreställningar om samiskhet i svensk samepolitik 1883-1997. Stockholm: Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Nilsson Dahlström, Å. 2003. Negotiating wilderness in a cultural landscape : predators and Saami reindeer herding in the Laponian world heritage area. Uppsala, Department of Cultural Anthropology Uppsala University.
Nordin, Å. 2002. Relationer i ett samiskt samhälle : en studie av skötesrensystemet i Gällivare socken under första hälften av 1900-talet. Umeå, Umeå universitet.
Rauø, Kåre. 2006. Fra Torneå lappmark til Wästersiön. Samiske flytninger 1590-1800. Hovedfagsoppgave i historie. Universitetet i Tromsø.
Rensund, L. 1984. Renen i mitten. Minnen berättade av Lars Rensund. Norrbottens museum. Luleå.
Ricoeur, Paul. 1991. Narrative identity. I On Paul Ricoeur. Narrative and Interpretation, red. D Wood, s. 188-99. London: Routledge.
Ruong, Israel. 1944. Något om den lapska skogsrenskötseln i Arvidsjaur socken. (Geographica 154). Uppsala.
Ruong, Israel. 1945. Studier i lapsk kultur i Pite lappmark och angränsande områden. I: Svenska landsmål och svenskt folkliv 66:123-194. Uppsala.
Ruong, Israel. 1978. ”Harrok: Ett samiskt nybygge i Pite lappmark”. Kultur på karrig jord. Festskrift til Asbjørn Nesheim. Oslo: Norsk Folkemuseum, 1-36.
Sammalahti Pekka. 1998. The Saami Languages. An introduction, Karasjok:Davvi Girji
Sande, Allan. 2010. Villmark i grenseland. Samens hjemland, nasjonalpark eller verdensarvområde Laponia. Vitenskapelig monografi. Oslo, UNIPUB A/S.
Sandstrom, C. Jani Pellikka, Outi Ratamæki and Allan Sande. 2009. Managment of Large Carivores in Fennoscanda: New Patterns of Regional Participation. Human Dimensions of Wildlife. 14:37-50,2009. Routledge. Taylor and Francis Group
Sjaggo Ann- Charlotte m.fl. 2008. Luokta- Mavas vinterbetesmarker 1920- 2007; pitesamiska ortnamn i vinterbetslandet
Sjaggo Ann- Charlotte. 2010. Från Sulidälbma till Áhkkábáktte – en ortnamnsguide för norra sidan Piteälven i Arjeplogsfjällen
Storli, I. 1994. ”Stallo”-boplassene. Spor etter de første fjellsamer? Novus, Oslo
Storm, Dikka. 1990. Kystsamisk bosetning i Sør-Troms. Etableringen av en markebygd og ressursutnytting i området. En undersøkelse i Gressmyrskogen på Senja. Hovedoppgave. Universitetet i Bergen.