Tema 4

Känslolivet

N

Lärandemål

  • Beskriva funktionen hos grundläggande affekter
  • Diskutera betydelsen av att samtala om känslor med patienter
Har du någon gång tänkt något i stil med “Tänk om jag slapp känna så här?” 

Förmodligen, då våra känslor ibland kan vara ganska svåra att bära – speciellt om vi har svårt att bearbeta och uttrycka dem på ett bra sätt. När sorgen förlamar oss eller ilskan får oss att agera på ett sätt som vi ångrar senare är det förståeligt att vi helst av allt vill slippa dem. Samtidigt behöver vi komma ihåg att våra känslor är en del av vår mänsklighet. Det innebär förvisso att de kan få oss att känna oss sårbara ibland, men förmågan att känna är också en fantastisk känsla till information. Känslor talar om för oss vad vi behöver i en situation, sådant som trygghet, tröst eller upprättelse till exempel.

Ibland talar vi om känslor som “stämningslägen”. Det innebär att vi, precis som ett instrument, “stämma” på ett visst vis av känslan och att det påverkar oss.

Se det här filmklippet, och tänk dig att musiken står för två olika känslomässiga stämningar:

 

Som vårdare behöver vi förstå att patienters och anhörigas känslor i en situation kan skilja sig från våra egna och därmed innebära att de upplever situationen på ett annat vis än vad vi själva gör. Som vårdare behöver vi alltså vara uppmärksamma på olika känslouttryck, och se dem som signaler på vad personen kan behöva i stunden. Om man arbetar med människor som har svårt att själva identifiera och reglera sina känslor är det också viktigt att på ett pedagogiskt och medkännande vis kunna samtala om känslorna och vilken betydelse de har.

i

Läs och reflektera

Läs kapitel 4 i Psykologi för sjuksköterskor och reflektera över situationer där du som vårdare kanske har en annan sinnesstämning än patienten. Vad kan det exempelvis innebära att du är på din arbetsplats, bland kolleger du känner dig trygg med medan patienten är i en okänd miljö och har ont? Vilken betydelse kan det ha för hur ni uppfattar det som händer?
I det här quizet finns frågor om vilken grundläggande funktion affekterna har, och vad personen söker och/eller behöver när en viss affekt dominerar. 
Vill du veta mer?
  • Delaney, K R (2006) Following the affect: Learning to observe emotional regulation. Journal of Child & Adolescent Psychiatric Nursing, 19(4):175-181, Doi:10.1111/j.1744-6171.2006.00069.
  • Kåver, A. (2009). Himmel och helvete och allt där emellan. Om känslor. Stockholm, Natur & Kultur.
  • Monsen JT, Melgård T, Ödegård P. Vitalitet og psykiske forstyrrelser belyst ved begrepene ”opplevelsesevne” og ”expressivitet”. Tidskrift for Norsk psykologiforening 1986;23:285-294.
  • Monsen JT, Monsen K. Affects and affect consciousness: a psychotherapy model integrating Silvan Tomkins´ affect- and script-theory within the framework of self psychology. Progress in Self psychology 1999;15:287-306.