Tema 20

Att vara delaktig i en grupp

N

Lärandemål

  • Ge exempel på faktorer som har betydelse för grupprocesser och organisationskultur
  • Identifiera härskartekniker
  • Reflektera över din egen roll som medlem i ett team

Hur vi fungerar i grupp

I det här temat som också är det sista kapitlet i boken Psykologi för sjuksköterskor, ligger fokus på hur vi fungerar i grupp. Å ena sidan är vi individer, med en rad, högst personliga egenskaper. Å andra sidan formas vi av varandra – på gott och ont. När gruppen fungerar bra är det inte alls säkert att vi tänker på det, men när gruppen kommer i konflikt med  andra grupper har vi en tendens att dela in oss i “vi och dom” eftersom denna typ av kategorier kan hjälpa oss att få överblick och en känsla av kontroll.

Vi tar fasta på vissa egenskaper – och i och med det lägger vi kanske inte märke till andra. Detta har man tagit fasta på i en dansk film, All that we share:

Konflikter kan också uppstå inom en grupp. Kanske är det rollkonflikter, eller konflikter om olika värden. Sådana stridigheter kan lätt skapa en negativ organisationskultur, och med det också en dålig arbetsmiljö. Därför är det bra att ha kunskap om hur man kan ge feedback och bemöta andra på ett sätt som bidrar till att man kan förhindra att konflikter trappas upp, och komma till rätta med onda cirklar.

i

Läs och reflektera

Läs kapitel 20 i Psykologi för sjuksköterskor och reflektera över vilken roll du brukar ha i olika grupper, exemeplvis med vänner, medstudenter och/eller kolleger. Vilka likheter och skillnader ser du mellan hur du är i dessa sammanhang? Vilken roll intar du? Vad är det du och andra gör för att just den sidan av dig skall komma fram?

Jämför dina svar med facit på baksidan av korten

Varför bör man undvika för stora grupper i samband med exempelvis omvårdnadshandledning?
Click to Flip
Ju större gruppen är, desto fler personer ska samspela med varandra. Det gör att gruppdynamiken blir komplex, eftersom varje gruppmedlem inte bara påverkas av de relationer hen har till andra medlemmar i gruppen, utan också av de relationer som de övriga gruppmedlemmarna har till varandra. Det kan göra att det blir svårt att hantera sina egna känslomässiga reaktioner och följa med i vad som sker i gruppen.

Vad är skillnaden mellan grupptryck och grupptänkande?
Click to Flip
Grupptryck handlar om att man anpassar sig till gruppens normer och regler, medan grupptänkande handlar om att medlemmarna i en grupp tillsammans handlar på ett sätt som är obekvämt för alla, exempelvis under stress.

Varför är såväl uttalade som outtalade värden viktiga för hur en vårdkultur formas?
Click to Flip
Värden kommer till uttryck genom en persons hållning och attityder gentemot sin omvärld. I vårdsammanhang kommer med andra ord värdena att få betydelse för hur en person förhåller sig mot patienter, närstående och medarbetare. Det kommer i sin tur att påverka de immateriella delar av kulturen som hör samman med hur arbetsklimat, samarbete och mellanmänskliga möten formas. Värden styr också vad som uppfattas som god omvårdnad och får således betydelse för vad man gör, och också för hur de fysiska aspekterna av kulturen, det vill säga vårdmiljön, utformas. Dessutom påverkar värden också synen på ledarskap och organisation.

Varför är det viktigt att använda jag-budskap i samband med konflikter och feed-back?
Click to Flip
Jag-budskap handlar om att ta ansvar för sina egna känslor genom att lyfta fram sina egna reaktioner på det den andre gör. Det innebär att den andre inte blir anklagad som person, utan får en möjlighet att reflektera över sina handlingar. Det gör det mindre ångestladdat att vara kvar i situationen och föra ett resonemang istället för att kränkt gå sin väg, eller brusa upp och bli agiterad.

Vad kännetecknar ett systemteoretiskt perspektiv på grupper?
Click to Flip
Gruppen ses som ett öppet system, där människorna samspelar med varandra, men också med andra system – världen utanför den egna gruppen.

Inom vilken inriktning menar man att personen blir medveten om sig själv genom att spegla sig i andras reaktioner
Click to Flip
Social interaktionism
Vill du veta mer?

Här kan du läsa om härskartekniker utifrån Berit Ås forskning (hon är en pionjär på området och identifierade tidigt några härskartekniker – tyvärr har fler tillkommit sen dess).

Hon har också skrivit den norska boken

Ås, Berit (1981). Kvinner i alle land… Håndbok i frigjøring. Oslo: Aschehoug

svenska finns exempelvis:

Eksvärd, E. (2011). Härskartekniker. Stockholm: Forum. Här kan du också se en intervju med Elaine Eksvärd om härskartekniker. På youtube kan du också hitta en rad klipp om härskartekniker och hur de kan bemötas.