Att förebygga ohälsa och främja hälsa

Hälsosamtal – vad innebär det?

Förberedelser: Studenterna uppmanas läsa kapitel 16 i Psykologi för sjuksköterskor och gärna även kapitel 12.  Studenterna ombeds även att ta med riktlinjer för hälsosamtal som finns i den verksamhet där de gör VFU (eller arbetar om det är studenter i vidareutbildningar, kompetensutveckling eller liknande). De allra flesta regioner och landsting har rutiner och riktlinjer på området, ofta knutna till frågor om rökning, alkohol, matvanor, motion och stress. Om studenterna inte har tillgång till denna typ av dokument kan de uppmuntras att söka på nätet, alternativt att du själv tillhandahåller detta utifrån de riktlinjer som finns i din verksamhet/region eller nationella riktlinjer.

Övningen inleds med att studenterna får nämna sådant de själva upplever är viktigt att de mår bra av  Detta skrivs upp på exempelvis whiteboard (alternativt läggs detta till den övning som beskrivs i Tema 12, vilken då lägger grund för fortsatt diskussion).

Listan jämförs med de riktlinjer som finns, och de områden som enligt dessa skall tas upp i hälsosamtalen.

• I hur hög grad handlar riktlinjer och rutiner om det som studenterna upplever är viktigt för hälsan?
• Vilka likheter och skillnander finns?
• Vilka utmaningar kan det innebära för sjuksköterskan i relation till det hälsofrämjande arbetet att det vårdpersonal förmodas ta upp i hälsosamtal kanske inte överensstämmer med det som ur patienters perspektiv är viktigt?  
• Vad blir mot bakgrund av dessa slutsatser viktigt att tänka på när man samtalar med patienter om hälsa? 

Att samtala om hälsa

Mot bakgrund av den diskussion som förts enligt ovan får studenterna instruktion att genomföra hälsosamtal med varandra. Dessa kan utgå från de riktlinjer och rutiner som de själva eller du som lärare tillhandahållit, men studenterna uppmanas också att utforska vad som är viktigt för personen, om hen försökt göra förändringar tidigare och vad man har för tankar om förändringen, och inte enbart ställa de rutinmässiga frågorna. Uppmuntra studenterna att använda varandra för feedback, exempelvis genom att den som hållit i samtalet först själv lyfter fram det som kändes bra, och vad som var utmanande och som hen vill ha feedback på. Den som var samtalspartner ger feedback, och beskriver också hur det var att vara föremål för samtalet. Vad kändes speciellt bra? Vad kunde göras annorlunda? Om så önskas, kan samtalet göras om och feedbacken inkluderas.

Ytterligare en möjlighet är att ha en tredje person med i gruppen som observatör som har till uppgift att ge feedback på samtalsledarens konkreta färdigheter, med utgångspunkt i de samtalsfärdigheter som beskrivs i modulen för MI. Uppgiften blir då att såväl ta fasta på och ge exempel på när samtalsstrategier som öppna frågor och reflektioner används, men också om det finns anledning till det, vis på möjligheter att formulera om slutna frågor till öppna, att bekräfta och/eller summera, samt också på ton och tempo i samtalet.

Alternativa upplägg

Ovanstående övning kan modifieras så att studenterna först, gärna innan diskussionen i klassen, genomför ett standardiserat samtal. Efter den gemensamma reflektionen genomförs övningen enligt ovan, och studenterna reflekterar över skillnanden mellan de olika sätten att samtala om hälsa.

Modeller för hälsofrämjande arbete

I denna övning, som exempelvis kan göras som en fortsättning på samtalsövningarna genom att studenterna utvecklar den tematik som framkommer där, eller som en skriftlig inlämningsuppgift där studenterna utgår från ett case som är aktuellt i relation till utbildningen i övrigt, en självbiografi eller liknande. Studenterna väljer en av de modeller som presenteras i kapitelv16 (Theory of Planned Behavior, Health Belief Model eller Health Promotion Model) och använder den som utgångspunkt för en analys av de data som framkommit i samtalsövningarna/caset.

Detta kan också innebära att studenterna upptäcker att de behöver ställa fler och annorlunda frågor i hälsosamtalet än vad de gjorde, och de kan då fortsätta att utveckla sina samtalsfärdigheter.