Själv och andra

Personcentrering

• I en artikel av Håkansson Eklund m.fl. (2019) lyfts såväl likheter som skillnader mellan patientcentrerad och personcentrerad vård. Likheterna finns i förhållningssättet, medan skillnaderna handlar om vårdens mål. Patientcentrerad vård riktar fokus mot att patienten skall få ett funktionellt liv, medan den personcentrerade vården sätter meningsfullhet i centrum.
• Mot bakgrund av kunskaper om vad som är viktigt för en människas förståelse av sig själv ombeds studenterna att identifiera viktiga områden att beakta för att vården skall bli personcentrerad. Detta kan sedan redovisa i form av rollspel av olika situationer där studenterna demonstrerar exempel på personcentrerad vård (eller dess motsats som kontrast) för övriga studenter, innan man gemensamt reflekterar över vad det är som gör detta till personcentrerad vård (eller inte) och på vilket sätt man tänker att det som sker påverkar personens förståelse av sig själv. Studenterna uppmuntras här att knyta reflektionen till teoretiska begrepp. Detta kan exempelvis ske genom att studenterna i gruppen identifierar olika begrepp som de illustrerar i sitt rollspel och som övriga sedan får identifiera hur de syns i rollspelet, eller genom att de i förväg tilldelas begrepp att integrera i sitt rollspel. Alternativt kan några begrepp skrivas på tavlan som stöd för diskussionen, och tas upp när det faller sig lämpligt.

Vad formar vår egen – och andras – bild av vilka vi är?

• Se nedanstående film tillsammans (finns även på https://www.ted.com/talks/hetain_patel_who_am_i_think_again). Diskutera hur olika typer av erfarenheter genom livet formar vår upplevelse av vilka vi är.
• Fördjupa diskussionen genom att reflektera över hur mötet med vårdpersonal kan bidra till en persons identitet.

Stigmatisering

• Studenterna ombeds att i relation till utbildningens fokus identifiera exempel på stigmatisering relaterad till ohälsa och skriva ett debattinlägg som problematiserar detta och eventuella myter som kan tänkas ligga bakom stigmatiseringen.
• En presentation i klassen kan sedan med fördel ligga till grund för en diskussion om det egna (professions)ansvaret att stötta personers självkänsla och främja värdighet på individnivå, samt verka för att motverka stigmatisering på grupp- och samhällsnivå
• En resurs i sammanhanget, framför allt inom psykiatrisk vård, kan vara Sebastian Gabrielssons och Git-Marie Ejneborn Loois webbplats reflekterande praktik. https://reflekterandepraktik.se. Där finns bland annat blogginlägg och en föreläsning om myter inom den psykiatriska vården som kan användas som utgångspunkt för diskussioner såväl om myter och stigmatiersing generellt som – i relation till tematiken själv och andra – för att reflektera över vilken betydelse vårdares hållning kan ha för patienters förståelse av sig själva. Här kan man bland annat tänka sig en generell diskussion i klassrummet eller på webben, eller att studenterna får ansvar för att presentera och leda diskussioner runt olika myter.

Etik

• Utgångspunkten tas i Lévinas tankar om ansvarets etik, och vad han kan tänkas mena med att ansvaret är kopplat till en respekt för att den andre är radikalt annorlunda än vi själva (och att vi därför inte kan placera oss i dennes skor) och att vi har ansvar för den andres ansvar.
• Här kan filmen med “The Still Face-experiment” från tema 8 användas som grund för att reflektera över det ansvar som är kopplat till ömsesidighet och den sårbarhet och det ansvar som finns då vi möts ansikte mot ansikte.